Om Ryssland skulle genomföra ett militärt anfall mot Sverige idag, skulle det vara en komplex och allvarlig konflikt med flera strategiska, politiska och militära faktorer att beakta. För att förstå hur ett sådant anfall skulle kunna utspela sig, måste vi titta på de nuvarande resurserna hos både Ryssland och Sverige, samt deras militära kapabiliteter och allianser.

1. Rysslands militära resurser och kapabiliteter

Ryssland har en av världens största och mest kraftfulla militärer, med enorma resurser inom både landstrid, flygvapen, marin och missilförmåga.

Landstyrkor

• Ryssland har över 350 000 aktiva soldater i sina markstyrkor, med flera elitdivisioner och specialstyrkor (t.ex. Spetsnaz).
• Pansarstyrkor med moderniserade stridsvagnar (t.ex. T-14 Armata, T-90) och andra markstridsresurser som artilleri, raketvapen och stridsfordon.

Flygvapen

• Ryssland har en av världens största flygflottor, inklusive avancerade supertunga bombplan (Tupolev Tu-22M), stridsflygplan (Su-35, Su-30, MiG-29) och stridshelikoptrar.
• Ryssland skulle kunna använda sitt flygvapen för att snabbt slå ut svenska försvarsmål, flygbaser och strategiska mål.

Marin

• Ryssland har en stor marin, inklusive ubåtar (däribland atomubåtar) och ytfartyg, vilket gör det möjligt för Ryssland att etablera kontroll över Östersjön och genomföra landstigningsoperationer på svensk mark.

Missil- och kärnvapenkapabiliteter

• Ryssland har ett stort antal ballistiska missiler, både strategiska och taktiska, samt kärnvapen. I en eskalerad konflikt skulle Ryssland kunna hota Sverige med missilangrepp på strategiska mål, även om det är osannolikt att kärnvapen skulle användas initialt om det inte handlar om en total krigssituation.

2. Sveriges militära resurser och kapabiliteter

Sverige, trots att det inte är en del av NATO, har en stark och modern försvarsmakt som är anpassad för att försvara sitt territorium i en konflikt med ett större land som Ryssland. Sveriges försvar fokuserar på territorialförsvar, mobilisering och asymmetriskt krigföring för att stå emot en större aktör.

Landstyrkor

• Sverige har ungefär 25 000 aktiva soldater i sina markstyrkor, med cirka 30 000 i total mobiliseringskapacitet. Landstyrkorna har modern utrustning, inklusive stridsvagnar (Stridsvagn 122), artilleri och stridsfordon (CV90).
• Hemvärnet och mobiliseringsstyrkor är stora och skulle snabbt kunna aktiveras för att försvara territoriet.

Flygvapen

• Sverige har ett mycket kapabelt flygvapen, med JAS 39 Gripen som en av de mest avancerade stridsflygplanen i världen. Sverige har också avancerade luftvärnssystem som Patriot och Rb-70, vilket gör det svårt för fienden att genomföra obegränsade flyganfall utan betydande förluster.

Marin

• Sveriges marin är mindre än Rysslands, men den är välutrustad och anpassad för att operera i norra Östersjön, med ubåtar (A26 Blekinge-klass), korvetter och minröjningsfartyg. Sveriges ubåtar är kända för sina förmåga att verka osedda och genomföra långvariga operationer i Östersjön.

Cyberförsvar och informationskrigföring

• Sverige har ett starkt cyberförsvar och skulle kunna motverka Rysslands försök att destabiliserar kommunikationen, energiförsörjningen och andra vitala infrastrukturer genom cyberattacker.

Allianser och internationellt stöd

• NATO-stöd: Sverige är inte en formell medlem av NATO, men har ett nära samarbete genom Partnerskap för fred och andra gemensamma övningar. Om Ryssland skulle angripa Sverige, skulle det troligen leda till en massiv politisk och militär reaktion från västvärlden, inklusive EU och potentiellt NATO.
• EU-stöd: Eftersom Sverige är medlem i EU skulle ett angrepp på Sverige sannolikt utlösa EU:s solidaritetsklausul, vilket innebär att EU-länder kan erbjuda militärt och ekonomiskt stöd till Sverige i form av sanctioner, finansiellt stöd och möjliga truppförstärkningar.

3. Möjliga scenarier för ett ryskt anfall på Sverige

Scenario 1: Inledande luftangrepp och marinblockad

• Luftangrepp: Ryssland skulle sannolikt inleda en offensiv med massiva flyganfall mot viktiga svenska militära mål (flygbaser, radaranläggningar, luftvärnssystem) och strategiska infrastrukturer (kommunikationssystem, elnät och transportvägar).
• Marinblockad: Ryssland skulle kunna upprätta en marin blockad i Östersjön för att hindra svensk tillgång till vattnet och förhindra leveranser av internationellt stöd. Rysslands ubåtar och ytfartyg skulle snabbt ta kontroll över stora delar av det svenska sjöterritoriet.
• Sverige skulle svara med sina egna luftförsvarssystem och marinoperationer för att slå tillbaka angripande enheter och skydda sitt territorium.

Scenario 2: Invasion via Finland eller Baltikum

• Landinvasion: Ryssland skulle kunna använda Finland eller de baltiska staterna som en springbräda för att utföra en landinvasion av Sverige. Ett sådant scenario skulle kunna börja med en snabb markattack för att ockupera strategiska punkter, som stora städer och infrastrukturer. Försvarsstyrkor i Sverige skulle försöka stoppa invasionen genom ett försvar av nyckelområden.
• Asymmetrisk krigföring: Sverige skulle använda sina snabba reaktionsstyrkor och små enheter för att genomföra gerillakrigföring och tvinga Ryssland till långdragna strider där deras överlägsna styrka skulle vara mindre effektiv.

Scenario 3: Cyberattacker och informationskrig

• Cyberattacker: Ryssland skulle sannolikt inleda ett anfall med cyberattacker för att destabilisera Sveriges kommunikationsnätverk, energiförsörjning och försvarsinfrastruktur. Målet skulle vara att skapa kaos och förvirring innan en fysisk invasion, eller för att underlätta invasionen när Sverige redan är försvagat.
• Informationskrig: Ryssland skulle också kunna använda desinformation för att sprida propaganda, destabilisera befolkningen och förvirra politiska ledare. Sverige skulle sannolikt behöva intensifiera sina informationsoperationer för att motverka dessa ansträngningar.

Scenario 4: NATO-intervention

• Om Ryssland skulle gå till anfall på Sverige, skulle det kunna utlösa en kraftig reaktion från NATO, även om Sverige inte är formellt med i alliansen. Länder som USA, Storbritannien och Finland skulle sannolikt svara med militära åtgärder för att stödja Sverige, vilket skulle kunna leda till en internationell konfrontation.

4. Slutsats

Ett ryskt anfall på Sverige skulle sannolikt bli en komplex och svår konflikt, där Rysslands initiala överlägsenhet i antal och teknologi skulle kunna ge dem en taktisk fördel. Men Sveriges välutbildade försvar, snabbt mobiliserande styrkor, geografiska fördelar, och möjliga internationella stöd från NATO och EU skulle göra det svårt för Ryssland att snabbt uppnå sina mål. Det skulle sannolikt leda till en långdragen och kostsam konflikt, med stor risk för global eskalering om NATO skulle bli direkt involverat.